Informationskompetens och källkritik

INFORMATIONSSÖKNING

Tillgång till relevant och tillförlitlig kunskap har alltid varit viktig, men behovet har aktualiserats och ökat i.o.m det enorma utbud av informationskällor som finns i dagens samhälle. Desto fler människor som publicerar åsikter och fakta, desto mer komplext blir sökandet. Detta gör att människors informationskompetens blir allt viktigare. Ordet informationskompetens kan sägas vara ett samlingsord för individens sätt att ta sig an en frågeställning. Hur man söker, hittar och förhåller sig objektivt kritiskt till den information man finner. Här är en länk till universitetens officiella definition av informationskompetens Länken går till Lunds Universitet, men flera andra universitet i såväl Sverige som andra länder har liknande definitioner.

Den läroprocess som uppstår då man steg för steg sätter sig in i ett ämne eller en frågeställning kallas av bibliotekspedagoger för sökprocess. En undersökning i någon form av ämne/fråga passerar alltid ca fem olika stadier:

• Val av ett övergripande ämnesområde (Vad inom ämnet kan intressera mig?)
• Sondering av informationstillgången inom ämnet.
• Fokusering på problemformulering, med ett mindre antal delfrågor (Hur kan jag formulera mitt speciella intresse till en bra frågor att arbeta med?)
• Fokusinriktad informationssökning, ett mer specificerat sökande efter information utifrån frågeställningen. (Finns det någon relevant information som handlar om mina delfrågor?)
• Börja bearbeta det insamlade materialet. (Granska, sammanfatta dina anteckningar och sammanställ.)   

Detta är en process som tar tid och upplevs ofta som både jobbig och intressant. I början av arbetet kan man känna sig osäker och frågande. Då man fokuserat på en särskild frågeställning och gjort klart för sig vilka delfrågor man ska följa, brukar förvirringen skingras och dina studier känns alltmer intressanta.

Att tänka källkritiskt och värdera vad du hittar

Vi värderar ofta vad vi hör och läser utan att reflektera över det, då det gäller källor vi redan har en uppfattning om. Exempelvis värderar vi inte vad som vi hör på TT-nyheterna på samma sätt löpsedlar från Hänt i veckan.

En enkel regel man bör tänka på när man läser en text är:  Vem skriver Vad i Vilket syfte?

Denna centrala fråga kan delas upp i följande olika perspektiv. De kan göra att man enklare får en tydlig bild av informationskällan i förhållande till den uppgift man jobbar med.

• Aktualitet: NÄR publicerades texten? Hur är tidsaspekt i förhållande till intresseområdet man har?
• Auktoritet: VEM är författaren och vilken kännedom om det han/hon om det hon skriver om?
• Objektivitet: VAD består texten av, fakta eller åsikter?
• Upphov: Vem har PUBLICERAT sidan? Är det en återgivning eller förstahandskälla/orginal?
• Målgrupp: Argumenterar texten med tanke på någon speciell målgrupp